Igår kväll satt vi fyra personer och trevade
oss igenom Malmös första S-Anon möte.
Vilken glädje, och vad skönt att vi kommit igång.
Det kommer att ske en och annan förändring,
eftersom det varit lite veligt med lokalen och tiden,
men nu är vi fyra som är engagerade,
och under tiden vi hittar något bra, så är vi kvar i den lokalen.
Här hemma är saker otroligt jobbiga,
Har haft en lite lugn period,
då vi bara har varit, och ibland känns det som
att håller jag bara käften och flyter med så blir det inga bråk.
Men är det så det ska funka?
Nä, tror inte det, jag måste få undra, ställa frågor.
Bad dig i dag att undersöka möjligheten för dig att bo
någon annanstans ett tag, få lov att tillfriskna lite var för sig.
Jag sa detta i ilska, och kommer säkert att ångra det,
men jag måste få prova, jag kan inte bara trava omkring här hemma
och vänta på än det ena och än det andra.
Jag vet att du kämpar med dig, men det räcker inte.
Samtidigt får jag ångest över att jag inte ger dig den tiden,
men jag behöver ju mer, ömhet, närhet, samtal, svar, m.m
Trots ditt oengagemang i "oss", så tror du plötsligt när jag
ber dig kolla boende, att jag träffat någon annan, och att du aldrig
kommer att få flytta in igen.
Men varför kämpar du inte för att vi ska kunna laga vårt äktenskap då?
Jag blir helt förvirrad när du svarar att du måste få kontroll på
ditt eget först och att du behöver tid....
Jag tror absolut att du är nykter, du kämpar, du jobbar med din sponsor
och ber mig ge dig tid, och då plötsligt känner jag mig jobbig, taskig
och krävande.Och jag vill ju ge dig tid, men sen slår det tillbaka
och jag känner mig manipulerad och jätte ensam igen.
Nä fy f.n för detta, det står mig upp i halsen.
Helt förvirrad igen, lost, glömt allt bra.
Rätt och slätt en skitdag!!
4 kommentarer:
Känner igen saker här!
Tankar om att vara isär ett tag. Jag är den som öppnat upp för tanken och han ryggar. Men när han är med mig är han ändå inte där. Han vill vara ihop men kan inte vara engagerad. Älskar men kan inte älska med. Tror att jag inte kommer stå ut, att vi inte kommer ta oss igenom men vill ändå vara tillsammans. Logiken finns nog där, men den är hans. Känslomässig förvirring.
kram /ME
Ja sådana här dagar är verkligen kaos känslomässigt.
Blir samtidigt så less på mig själv som dyker ner i detta igen.
Jag behöver ett mantra som säger:
DET ÄR HAN SOM ÄGER PROBLEMET; JAG HAR ETT VAL.
Kram
Ja du, jag känner igen en hel del. Skitdagar och bättre dagar.... bara kommunikationen är igång hur den än ser ut och att du själv orkar att kämpa med och bredvid din man. Men för fasiken tag din egen tid, sitt i dig själv och tänk utanför.
Jag gick och går fortfarande ner till ett café varje måndag för att rensa tankarna.Jag skriver eller läser eller bara låter blicken fastna och låter tankarna flyta iväg och känner att jag kommer in i en meditativ känsla. Välbehövligt varje gång.Det ger mig styrka i det att jag är bara jag och jag är bra.
Du kommer att känna dig frustrerad, ensam,förvirrad och ledsen många gånger. Och du kommer att rida på ångestvågor och tvivla på ert förhållande, så är den här förbannade processen.
Jag sänder dig varma kramar.
ML
Tack cosifan!
Skicka en kommentar