Hela jag går omkring som en enda stor känslobomb.
Jag är sprängfylld utav känslor av alla de slag.
Jag är ledsen, förväntansfull, sorgsen, glad, rädd,
osäker, hoppfull, och lite lycklig.
Fick en kram av äldsta när jag vaknade,
för att jag var världens bästa mamma,kände lycka, då grät jag.
Fick en teckning av yngsta som skulle vara rolig,
och det var den, då skrattade jag.
Fick en kram av mannen när dom skulle iväg,
då blev jag rädd, glad och grät??
Pluggar och tänker på dom kommande dagarna,
känner förväntan, glädje och nervositet.
Läser bloggar och känner glädje och hopp, då gråter jag en skvätt till??
Jag förstår inte riktigt vad som händer,
jag vet bara att det påminner om när vi skulle
skaffa barn,
skillnaden är bara att då var jag proppfull av hormoner.
Är där hormoner i filmjölk månne??
2 kommentarer:
Haha, ja, kanske det.
Sen tror jag att det finns fördelar att hålla koll på sin menscykel, i alla fall om man helt plötsligt blir extra känslig... varje månat:)
Jo, det är sant!
Just för tillfälligt lägger jag ALLT i processer och medberoendet,men det finns ju ett vanligt liv med vanlig mens också : )
Skicka en kommentar