liten koll

Allt känns ganska lugnt, vardagslivet flyter på, precis så som jag mår bra av.
Det uppkommer dagligen små saker där jag får små hugg i magen som jag måste
sortera.

Ibland behöver jag fråga lite extra för att få höra att du
fortfarande är på rätt spår, och det är möjligt att det är en form av medberoende,
men jag känner samtidigt att det hjälper mig att gå framåt.
Att det med små, små steg hjälper mig att få lite tillit till relationen,

Och jag tror att jag måste skilja på det, ditt tillfrisknande har inte ett dugg
med mitt tillfrisknande att göra.
Jag kommer att bli fri från detta även om inte du väljer att bli det.

Men det känns däremot viktigt att känna att du tillfrisknar för att  jag ska våga
satsa på relationen, att med små steg släppa lite rädsla och våga känna
mig bekväm i det som är bra.
Detta kommer att ta lång tid, det vet jag, jag är bara precis i början.
Men jag känner ändå någonstans att för varje liten fråga eller samtal
som är konstruktivt är det ett steg framåt, ett litet steg av kanske hundratals.

Min misstänksamhet kommer också som en automat reaktion, men för varje gång det
visar sig att jag har fel, så går det också framåt, dessutom så vet jag idag om att jag
reagerar så här, så jag behåller dom i huvudet.

Du visar på många sätt att du är kvar i ditt tillfrisknande, du tar ett helt annat ansvar,
du är mycket lugnare, och mycket mer öppen om din sjukdom.
Du berättar när det känns jobbigt och du visar mer känslor.

Jag är enormt tacksam för detta.
Och jag tycker det är skönt att det är tydligt, det ger mig mindre utrymme
åt fantasier.

I dag kan jag tycka att det är tur att jag inte visste på "avslöjar dagen"
 vad jag hade framför mig, vilken enormt långsam process detta är,
 då tror jag att jag hade hoppat av alltihopa och fortsatt rusa fram och
förmodligen hittat nåt annat destruktivt levnadssätt, med en paket bitterhet rikare.

Jag känner varje dag någon jobbig känsla, ibland är det sorg och ibland är det rädsla
men jag känner och andra sidan också varje dag mer tacksamhet och andra välmående känslor.
och detta känns så mycket mer levande än alla dagar jag haft innan, när jag förträngt allt
jag känt, och låsats att allt var bra, trota att magkänslan skrek annat.
Aldrig mer ska jag stoppa huvudet i sanden vad gäller mina känslor, och bara den insikten
är värd allt kämpande,

Jag är otroligt glad och tacksam att jag är stannade kvar i dag.
För min egen skull.