I förrgår fick jag ett sms från en man som är gift med en kvinna som min man utagerat med.
Han skrev att dom skulle separera och att hon nu fått lägenhet i vår by.
Han ville att jag skulle veta,han sa också att han fortfarande trodde att dom hade kontakt.
Under bråkdelen av en sekund förvandlades hela mitt inre till total kaos och jag förflyttades bakåt i tiden.
Jag visste inte riktigt hur jag skulle handskas med detta eftersom
jag befann mig på mitt jobb.Min första reaktion var ju att jag ville ringa NN och fråga
och möjligtvis också skrika och anklaga.
Jag har turen att jobba tillsammans med min allra närmaste kompis, som känner mig sen barndommen och som vet hela min historia.
Hon är väldigt klok och öppensinnad, så henne gick jag till.
Jag frågade henne vad jag skulle göra och vad hon trodde,
och hon svarade att jag skulle svara denna man och fråga vad han hade för belägg för
att han trodde att dom träffades.
Jag gjorde det och då svarade han att han bara kände det på sig,
han berättade också att han valt att separera för att hon gått på möte
när NN var där.
Då förstod jag plötsligt att jag hade en annan djupt medberoende på andra
sidan luren, och att detta inte hade med oss att göra.
Jag är så glad att jag tog mig den mikrosekund och inte ringde NN.
Jag berättade för min man när jag kom hem om smset och
frågade också honom om dom hade någon form av kontakt.
Han svarade nej, och då svarade jag honom att jag för första gången sen detta uppdagades
att jag tänkte VÄLJA tilliten till honom.
Det kändes ganska skönt, jag har ju trots allt märkt väldigt stor skillnad på honom.
Sen måste jag ju erkänna att det inte känns super bekvämt att ha henne i samma håla som jag bor i,
jag får kämpa med att inte undra om det är hon eller hon eller hon...
för vad har jag för nytta utav det.
2 kommentarer:
Bra jobbat!!!
Tack Åsa!
Skicka en kommentar