har inte varit någon bra dag.
Mitt mål är att sätta den ena foten framför den andra
så att jag rör mig framåt. Bara det har varit en bedrift.
Jag har aldrig någonsin haft så ont i själen.
Jag känner mig stundtals krossad.
Mitt hjärta blöder och jag mår konstant illa av ångest.
hade en man här hemma idag som skulle värdera huset
och han pratade försäljning, om att lägga ut huset snabbt.
Jag ville sparka honom och skrika att här är ingen annan som ska
bo i detta huset mer än jag och min familj.
Här har vi skrattat, gråtit, älskat, kramats, sovit,
bråkat och hela tiden har jag haft känslan av att det är här jag hör hemma.
Här kan vi lösa dom problem som uppstår, stora som små,
bara kärleken finns.
Så var det inte, vi blev överlistade av sjukdommen
som ingen kärlek rår på.
5 kommentarer:
Men vet du? Jag går omkring och småler ibland, andas lite lättare och konstaterar att jag har det ganska bra. Jag får fortfarande hugg i hjärtat ibland, när jag ser min fd sambo, han som jag älskade gränslöst. Men jag inser med hjärtat att jag inte kan bota honom, jag kan inte älska honom frisk. Jag tänkte älska honom lite ändå, fast han lämnade mej och nästan krossade mej. Men mer och mer ser jag mej själv. Allt jag gjort och hur lite jag fick tillbaka. Jag älskar honom fortfarande och önskar inget högre än att han blir frisk. Men inser också att jag måste få ha glädje och lycka i mej själv. Ett liv med honom krossar mej. Nu försöker jag glädjas åt det jag har, utan honom. Inser att det är ganska mycket. Det går, du kommer att bli starkare. Jag lovar. Fortsätt att ta ett steg i taget, plötsligt en dag upptäcker du att du gått lång, på egen hand. Många många kramar till dej!!
Har skrivit 2 långa kommentarer men dom kommer inte in i din blogg.
Får försöka igen.
Kram
Gjorde nog något fel. Jag tänker på dig, var rädd om dig. Kl är 2 på natten och orkar inte skriva om allt. Kram.
Beroendesjukdomen är listig, falsk och stark. För oss sexmissbrukare innebär den dessutom att vi missbrukar andra människor. Nej, du har rätt. Ingen kan "älska" en sexmissbrukare frisk. Han måste börja älska sig själv. Och ibland kan det börja först när konsekvenserna känns tillräckligt djupt. Så blev det för mig. Jag kunde börja gråta först när jag insåg att jag hade förlorat det jag hade kämpat hårdast för att få behålla.
Allt är precis som det skall vara. Särskilt när det känns allra minst så.
Era ord värmer enormt, tack!
Många kramar ivia
Skicka en kommentar