vinsterna

Ibland önskar jag att detta medberoende jag äger hade
 visat sitt fula tryne innan jag fick barn.

Att jag fått lov att rätta till mina medhavda felbeteende
innan jag fortsatte att skicka det vidare ännu en generation.

Jag ser idag hur stor skillnad jag gjort, eftersom det är stor åldersskillnad
så fick äldsta ta del av en del felaktiga beteende, eftersom jag inte visste bättre då.
Det kan ibland göra lite ont, samtidigt som jag måste se att jag verkligen
 gjorde det jag trodde var rätt då, och gjorde så gott jag kunde.

Samtidigt så är ju vinsterna med detta att jag idag har chansen att visa annat
och att jag med yngsta har ett helt annat sätt att se mitt barn på hans vis.
Vi känner efter i magen vilka känslor som finns tillsammans ( är livrädd att han ska ärva sin pappas
oförmåga att sortera och känna känslor, efter allt som hänt)
Vi tänker och berättar allt vi har som vi är glada/ledsna för, och allt är tillåtet att känna.
Och vi håller på att lära oss att det är inte farligt att vara rädd.

Samtidigt som jag kan se hur jag förändrats gentemot mina barn,
så får jag på köpet en förståelse för mina egna föräldrars tillvägagång sätt.
Dom gjorde också det bästa dom kunde efter deras förutsättningar,
och felen dom begick hade inte ett dugg med mig att göra.

Detta är en vinst för mig, att få lov att upptäcka, titta på, förändra.
och detta hade jag inte kunnat ana när jag satt i min djupaste förtvivlan över vad som hände i mitt liv
att det skulle finnas vinster, som fick mig att växa och bli vuxen,
med 100% ansvar över mitt eget liv, och därtill bli en bättre mamma och medmänniska.